Med en befolkning på 47 personer är det världens minsta land. Det ligger mitt ute i Stilla Havet och för att komma dit måste man först flyga till Tahiti, därifrån till ön Mangareva och sedan en 30-timmars båtfärd för att komma till Pitcairn. Den här båten går "once every several months".
Befolkningen är helt isolerade. De har en internetuppkoppling, men det är allt.
47 personer, helt ensamma på en paradisö. De odlar och fiskar allt de behöver för att överleva.
Det fascinerar mig. Att leva på det här sättet, helt utanför resten av världen. Allt går i sin egen takt. De använder sig av byteshandel för att få vad de behöver. Är det här drömmen? Är det det här man letat efter?
Lite längre ner läser jag om ett väldigt uppmärksammat fall av våldtäkt då sju män blev anklagade för att ha utnyttjat unga flickor under många år. Sex av dem blev fällda och man var tvungen att bygga ett fängelse på ön.
Alla paradisöar har sina skuggsidor antar jag. Befolkningen hävdar att det är tahitisk tradition. Men flickorna var tolv. Jag ser inte riktigt tjusningen i det.
Men kan det vara något sånt här jag letar efter? Att komma bort ifrån världen och bara leva? Det får jag nog aldrig veta. Men lockande är det.
No comments:
Post a Comment